Lyckad Operation
Jag känner mig så lycklig. Det låter kanske konstigt men det var så länge sedan jag var riktigt glad. Jag har alltid tränat mycket och under de här 1,5 åren har jag inte kunnat göra det på ett sätt som får mig att må bra. Man har inte förstått varför jag inte blivit bra i mitt knä efter första operationen för mer än 1 år sedan. Jag har gjort 2 magnetröntgen under den här tiden och de har inte sett vad som är fel. När det nu var dags för invaliditetsbedömning 1 år efter operationen kände jag starkt att jag måste göra allt jag kan för att se om det finns något som kan göra mig bättre. Den andre läkaren som undersökte mig (den första hittade inget) kände direkt att jag hade en stor instabilitet i knät och ville gå in i knät och titta. Det gjordes idag och jag sövdes ner:
Min skräck var att de inte skulle gitta något fel och när jag fick höra att menisken varit helt av, en flisa legat och skrapat och nåt annat veck från sista operationen låg och störde och att detta nu var ihopsytt och bortslipat, föll lättnadens tårar i mängder ner för mina kinder.
Känner mig redan gladare trots att jag inte får träna på 3-4 månader.. Det finns hopp!
