Knähelvetet
Åkte två åk med barnen på morgonen innan det var dags för skidskola. Hade en hel timme för mig själv och åkte upp och ner i röda och svarta backar så att svetten rann. Underbart! Mötte mor och far efter 45 minuter. Pappa fotade mig:
I åket efter åkte pappa och jag ihop när vi båda svängde in i mitten samtidigt från varsitt håll. Jag kände direkt att mitt ben låg fel. Knät låg galet och det strålade av smärta. Det kom snabbt en kille på skoter som böjde försiktigt på benet och jag kände hur knät hoppade rätt. Fick åka skoter ner till läkaren som skickade vidare mig till röntgen i Hede, 3 mil bort. Inga skelettskador men knät har varit ur led och jag är överrörlig där och det hoppar lätt fel igen. Ligamentskada och ev minisk, det vet man först om någon vecka eller två.. Jag kan stödja på benet men har jag suttit still en stund är det ett helvete. Får se hur natten blir då man omedvetet vänder och vrider på sig.. Har fått smärtstillande men det hjälper inte mycket när det hoppar fel.. Är så himla ledsen och besviken över att inte kunna åka mer skidor detta året. Hade kunnat skita i att åka själv, men med killarna! Det är det värsta!
På eftermiddagen stod jag nere i backen och fotade dem lite:
Rasmus kramar om snögubben Valle:
Ska försöka sova nu men vet att det kommer att bli ett helvete.
Kommentarer
Trackback
