Bakning & Rädsla
Helgen är över och går inte till minnes som en av de bättre helgerna.. Det som hänt i Norge har lagt en dimma över humöret och dyker upp i tankarna hela tiden. Jag tänker mycket på de ungdomar som var på ön, vilket helvete de fått uppleva och på de föräldrar som haft sina barn i mobiltelefonen under tiden och sedan aldrig mer fått höra sitt barns röst.. Jag säger FAN för det känns befogat här. Vart tog respekten för människolivet vägen?
I fredags grillade vi tillsammans med våra vänner. Då hade vi hört om bomben i Oslo, men inte det andra.. Vi åt de godaste revbenen jag ätit, SÅ möra!! Jörgen hade fixat kanonbra! Rasmus var fin där han satt och gnagde:
Igår blev en dag där vi fick en hel del gjort, men som inte var så kul. Man är nog lite i chock över det som hänt.. Vi åkte och köpte en ny tvättmaskin då våran tog en sista suck för ett par veckor sedan. Det blev även en skohylla och klädhängare inhandlade på Ikea så nu börjar vår hall bli riktigt fin.
Idag är vädret som modet hos de flesta norska medborgare så vi bestämde oss för att baka bullar.
Rasmus kavlar:
Killarna hjälps åt att strö ut socker/kanel blandningen över degen:
Pontus kan knappt bärga sig! Han tyckte det tog väääldigt lång tid innan bullarna blev färdiga.. :-)
I fredags förmiddag bakade vi förresten chokladbollar och jag hittade den här goa bilden på Rasmus taget i farten då han fått en rund boll som skulle rullas i pärlsocker men som hoppade in någon helt annanstans.. 
Jag blir rädd när jag tänker på vilken framtid mina barn kommer att leva i.. För inte så längesen upplevde jag att alla människors lika värde var en självklarhet hos folk. Jag har märkt att det smugit sig in andra tankar hos helt vanliga människor, inbäddade i någon dum förklaring som om det skulle rättfärdiga tanken. Vad blir nästa steg?
Jag är rädd.
