Kärlek


Ser dig ligga brevid mig i sängen. Ser hur du andas så regelbundet och rofyllt. Känner hur hela jag slappnar av av att se din bara lilla överkropp som lyfts upp och ner i takt med din andning. Du är det finaste som finns. Känner hur ögonen fylls av tårar, tårar av glädje för att du finns, finns i mitt liv. Du rör dig lite och din knubbiga lilla arm hamnar på mig. Du ligger lite på sidan med ansiktet emot mig, dina läppar som du fått av din far putar lätt. Jag pussar dig på pannan och viskar hur mycket jag älskar dig.
Tack för att du finns!

Kommentarer
Postat av: Magnus

Tack, Jenny, känner samma sak om dig!

2009-07-03 @ 09:37:55
Postat av: Jenny

Du är också fin Magnus och det är lite rörande att du tar åt dig när jag skriver om en knubbig liten arm.. ;-)

2009-07-03 @ 10:28:46
URL: http://jenkanpenkan.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0