Jenkans Blogg

Pontus fröken ringde igår och berättade att flera barn var hemma med feber. Jag hade bett dem ringa om det var nåt som gick på dagis så att jag kan hålla Pontus hemma så han slipper bli sjuk och smitta sin lillebror i onödan. Så denna veckan är Pontus hemma hela tiden. Lite dum tajming eftersom Magnus åkte till Västerås i morse för att rapportera från dam-VM i innebandy så jag är ensam med barnen till på söndag. Men, det är ett lyxproblem! Dessutom är det mysigt att ha Pontus hemma. Det är städningen som blir lidande.. ;-)

I morse när Pontus låg på skötbordet hade vi det här samtalet:
- Jag har ont i snoppen!
- Har du ont i snoppen?
- Näe..
- Om du har ont i snoppen är det bra om du säger till för då kan det ha kommit lite smuts där som vi får ta bort..
- Ja. Med dammsugaren!
- Njae.. det går bra med en våtservett tror jag. :-)

Efter frukosten gick vi ner till Öppna Förskolan där det var julbord idag som jag anmält oss till. Efter sångstunden och en massa spring i lekrummet satte sig Pontus vid bordet med bla kompisarna Lova och Isak och väntade på maten. Pontus var såklart finklädd eftersom det var julbord:



Köttbullarna, ägghalvorna och julskinkan var favoriter!



På eftermiddagen gjorde vi pannkakor. Pontus åt med händerna som han sedan drog genom håret.. Ja, man kan säga att det blev rufsigt.. ;-) Dax för en dusch efter maten!



Nu på kvällstippen kom en kille för att hämta upp min dator som jag hyrt genom jobbet. Han trampade bara in med skorna på genom hallen till vardagsrummet. Lite ohyfsat att inte ens fråga om det var okej att gå in med skorna tyckte jag men kunde inte med att säga något. Det kunde Pontus! "-Man måste ta av sig skorna! Det blir smutsigt annars!" Hihihi.. "Oj, vilken koll han har" sa killen utan att ursäkta sig ett dugg..

Har jag berättat vilken underbar kille Rasmus är? Han sover hela nätter utan att äta! Kan man ha det lyxigare? Jag menar, Pontus vaknar fortfarande någon gång per natt och frågar efter nam-nam som han inte fått nattetid på ett halvår.. Tack Rasmus! Rasmus är också väldigt lugn och glad precis som Pontus var som baby. Trodde aldrig jag skulle ha turen att få en liten till med samma lugn. Vi har tur vi!