Jenkans Blogg

Igår när jag kom till dagis för att hämta Pontus var de inte riktigt klara med mellanmålet så jag stod och läste på en lapp. - Hej Mamma! hör jag en glad kille säga.. Att man kan bli så lycklig av en persons röst! Vi lämnade dagis och gick till lekplatsen Fortet. Kom hem efter två timmar ute ungefär samtidigt som Magnus kom hem från jobbet. Pontus var på pusshumör och bebisen fick pussar i mängder:



Efter middagen gick Magnus och Pontus ut en sväng på gården då Lova kommit och ringt på dörren. Hon är ju 4 år äldre än Pontus, men de tycker så himla mycket om varandra:



Pontus hade otur igår. Han sprang efter en boll på asfalten, snubblade på den och flög framåt och slog ansiktet i marken. Det blödde från näsan och ner i munnen. Jag var orolig för att tänderna fått sig en smäll, men det verkar inte så. Idag har han ett märke i pannan och skrapsår runt munnen stackaren.. Magnus tog naturligtvis kort när Pontus var blodig, men då blev jag förbannad. Vad ska vi med ett sådant kort till? Mitt hjärta går ju sönder när jag ser att han har ont! Min vita tröja blev blodig, men vad gör det? Pontus var på gott humör igen efter 20 minuter. Här spelar han innebandy i vardagsrummet:



Pontus och jag duschade ihop och la oss sedan för att sova i vår säng. Magnus fick sova i det andra rummet då jag som den hönsmamma jag är ville ha koll på Pontus under natten då han slagit i huvudet. Han sov gott hela natten, inget gnyende eller nåt så han kan inte ha haft ont vilket känns bra. Då kanske jag kan sova i natt.. ;-)